http://mediekritik.lege.net/

[11-09-01.blogspot.com]

http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6365.aspx?Media=Print
Folkomröstningar i grundlagsfrågor
Sedan 1980 finns det möjlighet att ha folkomröstningar i grundlagsfrågor. Det kan handla om vilande grundlagsändringar och om att godkänna internationella överenskommelser som berör grundlagsskyddade rättigheter och skyldigheter.

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6str%C3%A4ttsr%C3%B6relsen
Allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor infördes först sedan den ryska revolutionen inträffat och påverkat stämningen i Sverige. Rädslan för en revolution också här ledde till att de konservativa i första kammaren 1918 gick med på en rösträttsreform där bland annat den graderade rösträtten avskaffades och kvinnor fick rösträtt och var valbara i kommunalvalen.

http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6364.aspx?Media=Print
Rådgivande folkomröstningar

En rådgivande folkomröstning är inte bindande. Riksdagen kan alltså fatta beslut som går emot resultatet. Men tanken är att ge vägledning inför ett riksdagsbeslut. Riksdagen har därför svårt att gå emot ett entydigt resultat.
Möjligheten att anordna rådgivande folkomröstningar infördes år 1922 och användes redan samma år i frågan om rusdrycksförbud. Därefter har vi haft fem rådgivande folkomröstningar: 1955 om högertrafik, 1957 om allmän tilläggspension (ATP), 1980 om kärnkraft, 1994 om medlemskap i EU och 2003 om införande av euron.

http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6360.aspx?Media=Print
Folkomröstningar i hela landet

I Sverige är det i första hand riksdagen som ska besluta om sådant som gäller hela landet. Folkomröstningar i hela landet ska vara ett undantag.
Därför är det bara genom ett riksdagsbeslut som det kan bli en folkomröstning. I Sverige finns det två slag av folkomröstningar som skiljer sig åt på flera avgörande sätt: rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i en grundlagsfråga.

http://www.regeringen.se/sb/d/1487
Regeringens nationella demokratipolitik syftar till att värna om och fördjupa den svenska demokratin och omfattar insatser för ett ökat och mer jämlikt medborgerligt deltagande. Demokratifrågorna är kopplade till arbetet med att säkerställa full respekt för samt ökad kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna. Frågor om mänskliga rättigheter genomsyrar de flesta av regeringens politikområden. Den svenska utrikespolitiken ska bidra till att människor också i andra länder får del av de mänskliga rättigheterna.

http://www.regeringen.se/sb/d/3808/a/22272
Demokratiutredningen

År 1997 tillkallade regeringen Demokratiutredningen (dir. 1997:101) för att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. Demokratiutredningen fick ett tilläggsdirektiv (dir. 1998:100) om att studera det låga valdeltagandet och föreslå åtgärder för att öka medborgarnas delaktighet och engagemang i det demokratiska systemet.